Gott Nytt År

Lotta Lotass Pristagare 2014
Författaren Lotta Lotass
Klicka här för bild fri för publicering
Författaren Lotta Lotass
vid Selma Lagerlöfs skrivbord
Foto: Marie Söhrman.
Titta på bilder från presentationen av Lotta Lotass
Prisnämndens motivering:
»… för en mångskiftande romankonst som med exakthet och lyrisk skönhet låter språkets förgänglighet spegla vårt existentiella tomrum och öppna det mot ett oändligt hopp.«

Författaren Lotta Lotass
Till Lotta Lotass författarskap bjuds man in för att söka sig fram – genom övergivna månlandskap, in i gränsfarares huvuden, över besjälad natur och ner i krigszoner och skyttegravar. Ingenting är helt och avslutat, allting är splittrat och Lotta Lotass sjungande språk vår enda navigator. I den sena romanen Konungarnas tillbedjan, som handlar om Bibelns tre vise män, säger en av konungarna:

I det som splittrats, som slagits i kras, har jag funnit min tröst, min vila och sett mitt anlete speglat i det krackelerade, den spruckna yta vilken höljer en tvehågsenhet.

Det skulle också kunna vara en beskrivning av Lotta Lotass romankonst. Hon slår sönder berättelserna. Vi som läser får bygga vår egen berättelse av spillrorna. Vi är medskapare.

Lotta Lotass, född 1964, debuterade 2000 med Kallkällan, en karg roman om människor i fyra olika miljöer: bylivet i hennes barndoms Västerdalarna, det ensamma polarlandskapet, det orörda månlandskapet och sinnessjukhuset, en plats för utanförskap. Den inledde en trilogi. I andra delen, Band II. Från Gabbro till Löväng (2002), är hon tillbaka i Västerdalarna, berättelserna om de utsatta människorna där är hjärtevarma och vemodiga. I del tre, skymning:gryning (2005), företar alla dessa människor, levande och döda, en himlafärd. Trilogin blandar, som en Selma Lagerlöf för 2000-talet, det realistiska med det fantastiska, det jordnära lidandet med det religiösa hoppet.

Det där var ett spår i Lottas Lotass labyrintiska författarskap. Det finns fler, och ibland korsar de varandra. I Aerodynamiska tal (2001) och Tredje flykthastigheten (2004) står människans vilja att flyga – upp i himlen, ut i rymden – i centrum. På en historisk grund spinner dessa flygpionjärers tankar ut och väver nya mönster när Lotta Lotass låter språket följa den mänskliga driften att göra något som ingen har gjort förut. Ja, varför vill människan till varje pris överträda sina gränser? Det är en fråga som ställs gång på gång i Lottas Lotass författarskap.

Trilogin Den vita jorden (2007), Den röda himlen (2008) och Den svarta solen (2009) uppmärksammades för sin form. Den första romanen består av lappar i en kartong, den andra av en enda lång mening och den tredje läser man genom att hoppa fram och tillbaka i boken efter ett visst nummersystem. De är alla modiga experiment. Miljöerna som beskrivs känns igen; övergivna landskap, första världskrigets skyttegravar, modernitetens antites, och flygplatser, teknikens och effektiviseringens triumfatoriska byggnader. Människan är i alla dessa sammanhang utlämnad och ensam. Men i Den svarta solen dyker plötsligt en följeslagare upp. Och en sådan kan man finna lite här och var hos Lotass. En kristusfigur, som går med oss i ensamheten.

Upptäckten av denna figur leder till den starka religiösa underström som finns hos Lotta Lotass. En underström som med kraft kommer upp till ytan i Konungarnas tillbedjan (2012). Vi får följa de tre vise männen, konungarna, och deras väg till stallet, där Jesusbarnet väntar. Det är en trosviss roman, med samma vördnad för det kristna undret man kan finna i Selma Lagerlöfs Kristuslegender. I Konungarnas tillbedjan får också Lotta Lotass ambition att låta läsaren vara med och skapa berättelsen sitt ultimata uttryck. När de tre vise männen står inför Jesusbarnet följer två blanka sidor. Deras ord är, skriver Lotass i meningen som föregår det tomma uppslaget, förlorade.

Lotta Lotass författarskap började sent, men under de 14 år det har pågått har det oavbrutet fyllts på i en till synes aldrig sinande ström. Förutom de nämnda romanerna har hon bland annat publicerat Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet (2006), där vi leds in i psykena hos fem seriemördare, sin doktorsavhandling om Stig Dagerman, Friheten meddelad (2002), en handfull pjäser och ett hörspel, poesi på nätet, där framför allt de vackra och längtansfulla dikterna i Nya dikter (2011), alla illustrerade av olika bilder på elefanter i fångenskap, tillhör det mer drabbande i författarskapet och på eget förlag, i enbart 300 numrerade exemplar, de hermetiskt uttrycksfulla romanerna Sparta (2010) och Mars (2013).

Och tidigare i år kom, efterlängtad, en essäsamling, Varia. Den kan läsas som en det sönderslagnas poetik. I boken citeras Honoré de Balzac:

Det finns ingenting här i världen som bildar ett enda block, allt är mosaik.

Återstår för oss, läsarna, att skapa mönstren i den mosaik som är Lotta Lotass berättarkonst.

Stefan Eklund
 

Albert Bonniers Förlag
Box 3159
103 63 Stockholm
08-696 86 20
www.albertbonniersforlag.se